Nordea Masters – Day Three
KRÖNIKA: “Det bästa och sämsta med Nordea Masters på Hills”
Martin Strömberg listar plus och minus.
Nordea Masters på Hills Golf & Sports Club är över och vissa saker går att konstatera.
Och vi börjar väl med det positiva?
• Ingen annan spelplats kan erbjuda lika bra stämning runt klubbhuset med tre greener plus ettans utslag i princip inom synhåll från samma plats. Jag har varit på alla spelplatser de senaste 20 åren och ingen annan är i närheten. Hills kommer inte att kunna matcha Barsebäcks eller Bro Hofs publiksiffror i år och kanske heller aldrig men de som är på plats trivs.
• Banan håller. Det finns saker som behöver justeras, mer om det längre ner, men i stort sett alla spelare gillar anläggningen och sträckningen med ett par undantag. Greenerna har fått extremt mycket beröm av spelare som verkligen är vana vid högklassiga puttytor och även om fairways har en del torrsprickor och skönhetsfläckar så är de flesta väl medvetna om vad det beror på.
De två nämnda punkterna kanske är de viktigaste men det finns en del andra saker som inte fungerar lika smidigt.
• Sluttningen höger om 18:e green är ett katastrofområde. Det slukar tid när spelare ska droppa och fundera och där behöver man antingen bygga ut bunkrarna alternativt fylla ut alternativt rensa upp. Som det är nu blir det parodi och bildar dessutom kö uppe på tee. Det är inget svårlöst problem men det måste göras.
• Jag vet att tolvan är Johan Edfors favorithål och jag gillar det också. Men det behöver vässas till och bli lite svårare. Vitsen med att ha ett kort drivbart par 4 är att det också ska kunna kosta och svida lite i skinnet emellanåt. Tredje ronden gjordes två dubbelbogeys på 74 spelare och det är alldeles för lite.
• Första nio är betydligt tuffare än sista nio och det behöver väl i sig inte vara något negativt men personligen föredrar jag tvärtom. När det dessutom finns två, tre drivbara hål (12, 16, 18) i ganska tät följd innebär det problem och köer på banan. Detta är inte lika lätt att lösa men något man kanske behöver fundera över och om möjligt göra något åt.
Fick höra att Viasat tyckte att ledarbollens fyra timmar och femtiofem minuter var i längsta laget och det är väl bara att skriva under på det. Förklaringen har ni i punkterna ovan, sträckningen orsakar flaskhalsar samt att European Tour – och PGA Tour för den delen – envisas med att (nästan) aldrig bestraffa långsamt spel.
Inte svårare än så.
Text: Martin Strömberg • 2018-08-18
Tournytt • Krönika • Martin Strömberg • Nordea Masters • Tournytt