TIGER40/ ”Jag hoppas att Tiger inte har någon tidtabell”

Okej. Jag har inte den blekaste aning om hur Tiger Woods kommer att fira sin 40-årsdag.

Ett möjligt upplägg är att stänga den egna restaurangen The Woods Jupiter under några timmar och köra loss. Vi kan möjligen också anta att namn som Sergio Garcia, Steve Williams, Dan Jenkins och Hank Haney troligen saknas på gästlistan.

När Tiger slutligen sätter kniven i födelsedagstårtan och skär upp den första och största biten har inte ens två år passerat efter den senaste sejouren på världsrankingens förstaplats. Men tre ryggoperationer senare sitter vi ändå här och försöker fånga upp de markerade frågetecken som illavarslande svävar över hans huvud.

Exakt hur 40-åringen Tiger Woods kommer att närma sig golfen är också väldigt oklart.

Det ser jag visserligen som något positivt.

De två senaste säsongerna har bjudit på ett antal comeback-försök som i olika grad andats av en underliggande desperation. Ett flyktigt greppande av halmstrån där perspektivet inte tänjts längre än till nästa möjliga major i schemat. I denna ständiga kamp mot klockan har inte kroppen eller spelet fått den tid som behövts för att återhämta sig.

Så jag hoppas att Tigers egna ord verkligen stämmer. Att det i nuläget inte existerar någon tidtabell för 2016.

Det finns trots allt bara en vettig väg tillbaka. Hur den kartan än ritas upp så väntar två obligatoriska checkpunkter. Först och främst måste det finnas en någorlunda frisk rygg som håller – såväl för rangen, bettingronderna med influgna NFL-kompisar på Medalist samt i skarpt läge på touren. Men det behövs också en glödande motivation för att lägga det monumentala jobb som väntar innan det kan blir aktuellt att åter smaka på hetluften, och där känna att man kan stå upp mot en Spieth, Day eller McIlroy under söndagens sista hål.

Hittar Tiger inte fram dit är det fullt möjligt att årets avslutande 70-ronden i Wyndham Championship möjligen blev det sista vi såg av honom på PGA Tour.

Och visst. Jag har inga problem med det.

För vad mer kan man egentligen efterfråga av någon som skrivit om hela kravspecifikationen för golfen i modern tid?

Ja, han som mulade det övriga fältet med tolv slags marginal i sin första major som proffs. Och senare inledde sin egen Tiger-slam genom att segra i 2000 års vädermässigt stökiga US Open genom att lämna tvåorna Els och Jimenez förnedrande 15 slag bakom sig.

Är ni kvar? Bra. Vi fortsätter:

683 veckor på världsrankingens förstaplats, 79 segrar på PGA Tour – däribland 18 WGC-titlar och de 14 majors som fanns där vid 32 års ålder.

Bakom de dominanta siffrorna ovan finns också en del häpnadsväckande sidospår av extraordinär kaliber.

De 142 raka tävlingarna på PGA Tour utan en missad kvalgräns är en sådan. De åtta gångerna vardera som han stått som segrare på Bay Hill och Firestone en annan.

Samtidigt har också åtskilliga klassiska ögonblick hårdkodats in i vårt kollektiva golfmedvetande.

Bollen som bromsar in på hålkanten för att ge kameran total exponering mot Nike-logon vid 2005 års dräpta chip på Augusta Nationals 16:e.

2001 års 18 meter långa putt på TPC Sawgrass 17:e. Japp, den som får Gary Koch att gå ned i spagat, och euforiskt utstöta ett stegrande “Better than most”.

Det totalt blindgalna bunkerslaget med en järnfemma från fairwaybunkern på det avslutande hålet i 2000 års Canadian Open.

Och inte minst. Både wedgen och den efterföljande putten på Torrey Pines 18:e som produceras i ett smärtdelirium, för att säkra omspelet mot Rocco Mediate i 2008 års US Open.

Jaha, vill du hämta kaffe? Då stannar vi nog uppräkningen där.

Jag tror ändå att ni fattar. Jakten på Nicklaus majorrekord har möjligen bromsats in en gång för alla. Livet som 40-åring kanske främst kommer att handla om att klippa bandet på banor i Indiana och restauranger i West Palm Beach. Med avbrott för att privatjetta in med ungarna och löka på läktaren under Stanfords matcher i basket eller fotboll.

Detta skulle vara helt i sin ordning. Låt oss bara inte få ta del av en medelålder som kantas av fler avbrutna tävlingar, forcerade rehabprogram och haltande gångsteg på banan.

---

Text: Eric Franzén • 2015-12-30
Artiklar • Tiger Woods