5de42001b25c4

Artiklar

Domstolen: ”Utgör skattefri personalvårdsförmån”

Högsta Förvaltningsdomstolen har kommit med sitt beslut i friskvårdsfrågan.

Text: CM Hellsten • 2018-01-12 Uppdaterad 2019-12-12

Frågan om vad som ska klassas som avdragsgill friskvård är ständigt aktuell. Under 2016 var det nära att det kom ett genombrott i frågan, så att enklare former av golf skulle räknas in i friskvårdsavdraget.
I juni förra året konstaterade Skatterättsnämnden att det går att använda friskvårdsbidraget för att spela golf på pay-and-play-banor och hyra golfbollar på drivingrangen.

Skatteverket överklagade dock beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen som i december 2016 upphävde förhandsbeskedet från Skatterättsnämnden.

ZACHRISSON: Världens bästa friskvård

Initiativtagaren Urban Rydin, skattechef på LRF Konsult, vägrade att ge sig och lämnade in en ny uppdaterad ansökan.
Skatterättsnämnden prövade fallet igen och även denna gång röstade nämnden för att golfspel på pay & play-bana och driving range, som betalas av arbetsgivaren med 4 000 kr per år är en skattefri friskvårdsförmån.
Rösterna fördelades 4 mot 3 vilket alltså räckte för ett nytt förhandsbesked.

”Det är ju rena skämtet vad som är avdragsgillt och inte”

Skatteverket överklagade till Högsta Förvaltningsdomstolen som på fredagen kom med sitt beslut.
HFD fastställer Skatterättsnämndens beslut.
Så här skriver HFD i sin bedömning:

Frågan är om AA, utan beskattningskonsekvenser, kan använda friskvårdsbidraget för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range.
När bestämmelserna om skattefrihet för enklare slag av motion som bekostas av arbetsgivaren infördes togs golf upp som ett exempel på en sådan sport som inte borde omfattas av skattefriheten eftersom golf – tillsammans med segling, ridning och utförsåkning på skidor – ansågs kräva dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning. Samtidigt anfördes att det skattefria området inte enbart borde bestämmas med utgångspunkt i vilken utrustning som aktiviteten kräver utan även i vilken typ av motionsutövning det är fråga om och att det skulle vara fråga om enklare motionsidrott som kunde utövas av i stort sett var och en och i direkt anslutning till arbetstidens början eller slut (prop. 1987/88:52 s. 53).

Vid den senaste översynen av bestämmelserna avvisades tanken på att tydliggöra innebörden av begreppet “enklare slag” i 11 kap. 12 § inkomstskattelagen. Regeringen menade att det även i fortsättningen fick ankomma på rättstillämpningen att ta hänsyn till de förändringar som sker med tiden i synen på vad som avses med enklare slag av motion (prop. 2002/03:123 s. 15).

Skatteutskottet har i flera sammanhang påpekat att vilka sporter eller friskvårdsaktiviteter som uppfyller de krav som riksdagen i angivna proposition ställt sig bakom ytterst är en fråga för de allmänna förvaltningsdomstolarna att bedöma (2015/16:SkU16 s. 18 och 2016/17:SkU22 s. 35).

Uttalandet i 1987/88 års proposition ska läsas i ljuset av att personalvårdsförmånerna på den tiden utgjorde naturaförmåner, dvs. förmåner i annat än pengar. På den tiden gällde dessutom ett krav på att motionen skulle utövas inom en anläggning som regelbundet disponerades av arbetsgivaren. Detta krav togs bort 2003. Alltsedan reglerna infördes gäller att förmånen måste rikta sig till hela personalen för att vara skattefri.

Golfare lever fem år längre

Mot denna bakgrund framstår propositionsuttalandet som högst relevant; för att en naturaförmån i form av möjlighet att utöva motion i en av arbetsgivaren disponerad lokal ska anses rikta sig till hela personalen ter det sig ganska naturligt att motionen måste vara av enklare slag.

Av uttalandet i 2002/03 års proposition följer vidare att rättstillämpningen förutsattes följa samhällsutvecklingen och avspegla förändringar som med tiden sker i synen på olika sporter.
Frågan är då vilken betydelse rekvisitet “enklare slag” i 11 kap. 12 § inkomstskattelagen i dag har när det gäller att bedöma en förmån som utgår i pengar som i sin tur används för att finansiera golfspel. Först kan konstateras att bestämmelserna i 11 kap. 11 och 12 §§ inkomstskattelagen inte uttömmande reglerar vad som räknas som personalvårdsförmåner. Att det skulle vara uteslutet att låta även annan typ av motion eller friskvård än sådan som bedöms vara av “enklare slag” omfattas av skattefriheten går alltså inte att utläsa av lagtexten. Det väsentliga bör vara att hela personalen kan ta del av förmånen och att ingen ska behöva avstå på grund av att ett utnyttjande t.ex. kräver tillgång till avancerad eller dyrbar utrustning.

KRÖNIKA: En viktig symbolfråga

Vidare bör framhållas att det förarbetsuttalande som brukar anföras till stöd för att t.ex. golf inte skulle kunna omfattas av skattefriheten tog sikte på naturaförmåner och inte på förmåner i pengar. Till detta kommer att förutsättningarna för att spela golf, liksom synen på sporten, har förändrats väsentligt sedan best��mmelserna om skattefrihet för motionsförmån infördes i slutet av 1980-talet. Vad som då ansågs falla utanför området för “enklare slag” av motion kan mycket väl vid en prövning i dag bedömas annorlunda. Mot denna bakgrund anser Högsta förvaltningsdomstolen att lagtextens rekvisit “enklare slag” inte kan tillmätas samma betydelse när det gäller att bedöma en förmån i pengar som när det handlar om en naturaförmån. Det finns heller inte något som hindrar att ett bidrag som används för golfspel av det slag som nu är aktuellt räknas som personalvårdsförmån, förutsatt att förmånen riktar sig till hela personalen och är av mindre värde. Det aktuella friskvårdsbidraget utgår till hela personalen. Förmånens värde är det belopp som bidraget uppgår till, dvs. 4 000 kr. Att kostnaden för AA kan bli högre än så, beroende på hur mycket AA väljer att spela, påverkar inte förmånens värde. Förmånen får anses uppfylla kravet på att vara av mindre värde. Högsta förvaltningsdomstolen finner således att det aktuella friskvårdsbidraget, använt på beskrivet sätt, utgör en skattefri personalvårdsförmån för AA. Skatterättsnämndens förhandsbesked ska därför fastställas.


Text: CM Hellsten • 2018-01-12
ArtiklarFriskvårdsbidraget
Scroll to Top