Följa

Den sjuka friskvårdsfrågan

Forskare, utövare och riksidrottsförbund är överens. Golf är friskvård. Men politikerna är av en annan uppfattning - och utövandet är fortfarande inte avdragsgilt för företagen. Det här är historien om den sjuka friskvårdsfrågan.

Text: CM Klarström • 2010-09-01 Uppdaterad 2010-09-01

Friskvårdsavdraget

*** Friskvårdsavdraget är inte beloppsbegränsat ­ det är upp till företagen att själva bestämma hur stort friskvårdsavdrag de erbjuder sina anställda.

Flera har valt nivån 2000 kronor per år. Skatteverket avgör sedan om avdraget är för motion av enklare slag, vilket riktlinjerna säger. Avdrag gäller inte för redskap och utrustning utan för kostnaden att utöva motionen. Ridsport, golf, alpin skidåkning och segling är inte avdragsgillt.

*** Ingen vet hur mycket friskvårdsavdraget kostar idag. Svensk Golf har kontaktat Skatteverket, finansdepartementet, Ekonomistyrningsverket (finansdepartementets ekonomiavdelning), Statistiska Centralbyrån, Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Riksrevisionsverket utan att få besked vad avdraget kostar statskassan årligen.

Friskvårdsavdraget är skattefritt och behöver därmed inte tas upp i deklarationen, så Skatteverket får inga uppgifter om hur mycket det kostar. Finansdepartementet har heller inte låtit undersöka saken.

Sagt om friskvårdsfrågan

“Jag tycker att Skatteverket har de här möjligheterna. De behöver inte vänta på att finansdepartementet ska behöva ta initiativ”.Krister Hammarbergh, riksdagsledamot moderaterna

“Det krävs en lagändring för att det ska bli en förändring”Pia Blank Thörnroos, rättsexpert, Skatteverket

“Det är finansministern och finansdepartementet som sagt att det inte är aktuellt. Där någonstans ligger frågan.”
Dan Kihlström, riksdagsledamot kristdemokraterna

“Det räcker att någon ändrar på praxis inne på Skatteverket och kör. Det behöver inte vara mer krångligt än så. Det kan gå på några dagar.”
Cecilia Widegren, riksdagsledamot moderaterna

“Jag tror att det handlar om att det finns någon eller några personer på departementen som helt enkelt inte vill genomföra en ändring.”
Karin Mattsson, ordförande för Riksidrottsförbundet

“Det finns många olika fritidssysselsättningar som bidrar till en bättre hälsa.”
Anders Borg finansminister moderaterna

“Golf och ridning är helt enkelt inte sådana aktiviteter som en anställd vilken som helst kan tillgodogöra sig utan tidigare erfarenhet”
JK i ett svar till Stockholms tingsrätt 2008

“Att det skulle vara svårare för en kontorist i 60-år att lära sig spela golf än att kickboxas… Det fattar väl alla? Så är det ju inte. Men ändå är det deras argumentation, att golfen är så svår att den måste betraktas som en privat kostnad.” 
Bo Dahlberg, vd Huvudstaden golf, angående JK:s svar inför rättegången

“Utskottet vill dock ifrågasätta om inte utvecklingen gått därhän att det nu är dags att slopa kravet på att det ska vara fråga om motion av s.k. enklare slag och i stället införa en beloppsgräns för hur mycket en skattefri motions- eller friskvårdsförmån får kosta.”
Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU18

Leif Olsson gick i pension i juni efter 50 år på Thermia Värmepumpar i Arvika. 65-årige Olsson har under dessa år aldrig haft en sjukdag. Inte kostat Försäkringskassan och övriga skattebetalare en krona. Det tackar han golfen för, en sport han varit trogen i över 20 år. Han spelar golf flera gånger i veckan under säsongen med olika kompisgäng både torsdag- och söndagsmorgnar.

– Det är klart att golf är friskvård. Man rör på kroppen samtidigt som man koncentrerar sig på spelet, det är bra träning fysiskt och så måste man ju vara fokuserad i tankarna också, säger han till Svensk Golf.

Leif kanske mår bra av golf, men friskvård är det inte. Inte enligt politikerna i alla fall.

Avdrag sedan 1988
Från och med den 1 januari 1988 har svenska företag kunnat göra skattefria avdrag för sina anställdas motionerande. Detta sedan riksdagen 1987 sade ja till dåvarande regeringens proposition om ²beskattning av naturaförmåner m m². Förslaget lades av statsminister Ingvar Carlssons regering under biträdande finansminister Bengt K.A Johansson. Det fanns dock några förbehåll:

*** Det ska vara fråga om enklare motionsidrott som kan utövas av i stort sett var och en.
*** Sporter som kräver dyrbarare anläggningar, redskap och kringutrustning och som oftast utövas skilt från arbetet i tid och rum som till exempel golf, segling, ridning och utförsåkning på skidor bör inte omfattas av skattefriheten.

Så lät formuleringarna som gick igenom vid beslutet 1987 ­ och det är den praxis som fortfarande tillämpas. Regeringen tog upp frågan igen för att ge den en mer modern finish 2003, men fann då ingen anledning att lägga sig i vilken form av motion som är bra för hälsan, detta ändras för ofta för att fångas i lagtexten, tyckte regeringen Göran Persson under finansminister Bosse Ringholm, som då stod bakom propositionen.  Dessutom ansåg inte regeringen att den gamla gränsdragningen om vad som är enklare form av motion behövde förändras, vilket innebar att golfen fortsatt lämnades utanför avdragsrätten.

Bra för hälsan, enligt forskarna
Om inte tidigare nämnde Leif Olsson håller som vetenskapligt bevis för att golf är bra för hälsan så kanske en studie från Karolinska institutet gör det.

2008 kom forskningsrapporten “Golf ­ a game of life and death. Reduced mortality in Swedish golf players“, som en rad svenska forskare vid Karolinska Institutet stod bakom. Resultatet publicerades i forskningstidskriften Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports och visade att golf är så bra för hälsan att golfare lever i snitt fem år längre än icke-golfare, oavsett ålder och i samtliga handicapgrupper. Det fanns dock en tydligare hälsokoppling ju lägre handicap golfarna hade.

Att golf då inte var avdragsgill som friskvård förvånade forskarna som låg bakom studien.

-­ Det finns få idrottsutövningar som har hälsonyttan bättre belagd än golfen. Bättre data finns knappast så om jag skulle ikläda mig politikernas roll skulle jag vara glad att nästan 600 000 svenskar spelar golf, som tydligen är positivt för svenska folkets välbefinnande, sa Ulf de Faire, en av medförfattarna när resultatet presenterades.

Det var två år sedan. Sedan dess har ingenting hänt. Och det kan bero på att friskvårdsfrågan inte alls handlar om friskvård.

SGF uppvaktade departementet
Finansminister Anders Borg har vid upprepade tillfällen passat när frågan dykt upp i debatten. Våren 2008 uppvaktade Svenska Golfförbundet finansministern med 125 000 namnunderskrifter efter sin friskvårdskampanj.

Golfare över hela landet skrev på för att få in golfen i friskvårdsfamiljen.

Men Borg sa nej i interpellationsdebatten samma dag, och han har sagt nej varje gång frågan varit uppe. Svensk Golf ställde frågan igen, så här inför valet.

– För att en idrott ska omfattas av begreppet friskvårdsförmån, ska det vara fråga om en enklare motionsidrott, som kan utövas av i stort sett var och en. Golf har traditionellt sett inte svarat upp mot detta på grund av höga kostnader för utrustning och tillgång till golfbanor. Därutöver tillkommer kostnader för ett grönt kort, vilket behövs för att få utnyttja många anläggningar, säger Anders Borg.

Flera undersökningar visar att golf är bra för hälsan och att den som regelbundet golfar i genomsnitt lever längre. Talar inte det för att golfen borde klassas som friskvård?
– Det finns många olika fritidssysselsättningar som bidrar till en bättre hälsa. För att undvika att arbetsgivare står för kostnader som är kopplade till privata levnadskostnader dras gränsen vid att det ska vara just enklare motion, som i stort sett alla kan utöva och som är tillgänglig för alla, svarar Borg.

“Förstår kritiken”
På den andra sidan den politiska barriären befinner sig Mona Sahlin. Hon har inte tid med golf längre, men spelade en del tidigare, både hemma i Nacka och på andra banor runt om i landet. Den som trodde att hon därför var mer välvilligt inställd till golfen och möjligheten att få friskvårdsfrågan förändrad vid ett regeringsskifte tror dock fel.

– Jag förstår kritiken mot systemet. Men samtidigt som golfen är en så fantastisk bred idrott så förutsätter den tillgång till golfbanor, klubbor och förutsättningar som gör att det är begränsad möjlighet jämfört med andra idrotter, säger Sahlin till Svensk Golf.

Varför ska en grupp exkluderas i stället för att alla får välja vilken friskvård de vill ägna sig åt?
– Jag håller med om att det finns en svaghet i hur systemet ser ut, men det är uttryckt att arbetsgivaren ska erbjuda sina anställda sådant som är möjligt för alla. Det betyder ju inte att alla ska göra samma sak. Kritiken är befogad, men vi har inga förslag på att ändra reglerna.

En fråga för regeringen
Skatteutskottet har i ett betänkande antytt att det kanske vore dags att slopa begränsningarna i regelverket och i stället införa en beloppsbegränsning för friskvård. Det formulerade utskottet 2008, men eftersom det enligt ordförande Lennart Hedquist (m) är en lagstiftningsfråga är det upp till regeringen att lägga en proposition för att ändra reglerna.

På Skatteverket efterlyser man också tydligare regler, även om vissa riksdagsledamöter anser att verket redan nu kan fatta andra beslut med tanke på hur frågan debatterats i riksdagen. Enligt Skatteverket räcker det dock inte med prat. Bara för att det i riksdagen har framförts önskemål på att sakerna ska förändras kan inte verket plötsligt säga att “jaha, då är de här sporterna skattefria också”. Så kan en myndighet inte jobba.

– Skatteverket är inte negativt till en ändring, men måste följa lagens förarbeten. Det är svårt att gå ifrån dem, även om vi kan tycka att de är omoderna. Vi har stött på om det här flera gånger för vi vill ha enkla regler och det här är inte särskilt enkelt, säger Skatteverkets rättsexpert Pia Blank Thörnroos.

Enligt riksdagens skatteutskott vore ett alternativ till dagens modell att använda beloppet för vad friskvårdsavdraget kostar idag och i stället sänka skatten generellt med motsvarande belopp, och slopa friskvårdsavdraget helt. Ett problem är dock att ingen vet vad det kostar idag, och en sådan förändring kan också vara kontraproduktiv om regeringen har som ambition att uppmuntra svenska folket att motionera mer. Det är samtidigt svårt att avgöra vilken typ av friskvård som är bäst, resonerar utskottets ordförande Lennart Hedquist.

– Men jag överlåter åt den regering som sitter efter valet att göra den avgränsningen, tillägger Hedquist.

Förbundet har lobbat – utan resultat
Gunnar Håkansson är generalsekreterare i Svenska Golfförbundet. Förbundet har lobbat hårt i frågan genom åren, dels genom tidigare nämnda friskvårdskampanj och namninsamling. Förbundet agerade även politiskt i Almedalen 2009 och har deltagit vid olika diskussioner på riksdagskansliet.

Men hittills utan resultat. Det beror på att många förbundet varit i kontakt med redan håller med om att golf är bra för hälsan, men att det inte alls handlar om friskvård utan pengar och prestige, enligt Håkansson.

– Problemet sitter i finansdepartementet, väldigt tydligt isolerat på några få personer som bestämmer över det här.

Dagens regelverk är enligt förbundet är grovt orättvist och måste förändras, och därför fortsätter kampanjen från förbundets sida.  En förändring kanske inte skulle leda till fler golfare i Sverige, men de som spelar golf skulle spela mer, tror Håkansson. Det vore bra för hela näringen eftersom totalomsättningen skulle öka. Han har dock inget större hopp om att frågan går att lösa i vallokalerna den 19 september. Däremot riktar han blickarna mot Stockholms tingsrätt, där friskvårdsfrågan är uppe till förhandling den 22-23 september.

Staten inför rätta
Då är det dags för mål nummer T 13556-08.  Huvudstaden Golf AB stämmer staten på två miljoner kronor. Företaget anser att staten genom otillåtet statsstöd missgynnar golfen, vilket kostat företaget en halv miljon om året i uteblivna intäkter under de senaste fyra åren.

– Golfförbundet valde lobbymetoden och då avvaktade jag och hoppades att det skulle gå vägen. Men när förbundet lämnade in namnunderskrifterna blev det uppenbart att Anders Borg inte ville ändra på det här, så då gick jag vidare. Det fanns ju ingenting att förlora, säger Bo Dahlberg, vd i Huvudstaden Golf AB.

Enligt Dahlberg har konkurrensen snedvridits genom att staten indirekt subventionerar exempelvis gym, men diskriminerar golfen, vilket får ekonomiska effekter för det företag han driver. Det är detta han invänder mot, och det är därför bolaget stämmer staten. Staten företräds vid rättegången av Justitiekanslern, JK. Huvudstaden har tagit hjälp av Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet.

Skatteverket efterlyser enklare lagstiftning, som tar bort otydligheter och tolkningsfrågor. Skatteutskottet uppmanar till förenklingar, en rad politiker motionerar om och om igen i frågan. Men det kanske är utanför politiken denna politiska fråga till sist får sitt svar.

Så svarar partierna
RF-basen: Departementet vill inte

Text: CM Klarström • 2010-09-01
FöljaNyheter
Scroll to Top