Så skapade lilla Skaftö Nordens största golftävling för damer

På läktaren vid 15:e hålet sitter ett 60-tal personer. Det skrattas. Småpratas. Grilldoften från den provisoriska restaurangen nedanför sprider sig med vinden. Vid de runda borden under ett tälttak står ett gäng med varsin pilsner framför sig.
En bank­sponsor bjuder på kaffe och godis.
Solen har besegrat de grå molnen, hole-in-one-bilen glänser i gräset nedanför utslaget och framför greenen lurar den lilla dammen.
Det är här på par 3-­hålet det händer under Skaftö Open.
På den inhyrda stor­bildsskärmen får åskådarna närbilder på varje spelare som slår ut från den nybyggda teen högt där uppe på berget.
Sekunderna senare landar bollen på greenen framför dem.
Vi kisar upp mot höjden.
I väntan på att hemmafavoriten Frida Kinhults boll ska dyka upp passar en man, iklädd jeans och gummistövlar, på att sopa rent utslags­mattan.
Det är en man som alla vi pratar med under dagen kommer att beskriva med samma ord – eldsjäl.
Tävlingsledaren Reine Patriksson bär bord, dirigerar funktionärer, blir ständigt dragen i armen … Inget är för stort, inget är för litet. Det är all in och överallt som gäller.
“Ja, jag står ju på en stege klockan tolv på natten och hänger upp bilderna på Beth Allen och Marianne Skarpnord. Men jag tycker att det är roligt”, säger han.
På två år har Reine Patriksson gjort Skaftö Open till Sveriges – ja, Nordens – största golftävling för damer.

LET, Ladies European Tour, är den högsta proffstouren för damer i Europa. Under den ligger LET Access, ofta kallad Letas. På tredje nivån finns Swedish Golf Tour.

Sedan 2015, när Helsingborg Open senast spelades, har Sverige ingen damtävling med Europatourstatus. Förra året spelades det Letas i Västerås och Allerum (så även i år). Skaftö Open klev då in på SGT-nivå. I år ingår tävlingen även i LET Access-serien.

I en tid när LET har svårt att få ihop ett fullgott ­schema har lilla Skaftö GK lyckats mobilisera företag, medlemmar, spelare – och en total prissumma på 50 000 euro. Endast tre av Letas övriga 19 tävlingar i Europa ­ligger högre än så.

Så den här torsdagen, den första tävlingsdagen, ­peggar ett stort antal internationella spelare upp på den 4 800 meter korta, knixiga, smala, ­bergiga och böljande banan ute på en bohuslänsk ö.

Spelare som årets ranking­tvåa på LET, norskan Mari­anne Skarpnord, rankingtrean Esther Henseleit från Tyskland och Europatourvinnare som Linda Wessberg, Beth Allen och Felicity Johnson har tagit sig hit. Bara för att nämna några. Här finns också många lovande svenska tjejer som får chansen att testa en högre nivå tack vare att tävlingen går på svensk mark.

SKAFTÖ GK är för många synonymt med familjen ­Kinhult. Pappa Mikael var tränare i klubben under många år, sonen Marcus tog sin första seger på ­herrarnas Europatour i maj och lillasyster Frida gick vältajmat upp som världsetta på amatörrankingen dagen före den här tävlingen.

Efter ett års collegegolf på Florida State är hon nu hemma för att vara tävlingens dragplåster, trots alla proffs som är här. Brorsan Marcus skulle ha jobbat som funktionär, men kvalade in till US Open. Så det blev Kalifornien för honom, och föräldrarna.

Frida Kinhult tycker att “tävlingen blivit sjukt bra” och när vi undrar hur det varit möjligt att göra den så stor så snabbt skrattar hon bara.

– Reine. Mannen, myten, legenden. Vi är nära familje­kompisar så jag har ju hört hela processen från tanken när det var en liten juniortävling till en damtävling till SGT förra året och nu den största tävlingen i Norden. Engagemanget och drivet han har är så stort och så bra för klubben, Sverige och damproffs i Europa. Det behövs fler sådana som han som bara tar tag i det.

REINE PATRIKSSON är krögare i Fiskebäckskil. Han är också gudfar till Marcus Kinhult, har “alltid” bott granne med Kinhults, drev golf­restaurangen på klubben på 90-talet och har hängt med Frida ­Kinhult på tävlingar världen över, ofta som caddie – bland annat vid hennes båda segrar i Spanska Öppna.

– Jag har följt tjejgolfen i flera år. Till slut ser man den fruktans­värda orättvisan när det gäller prispengar och annat. Det är jätte­konstigt att herrspelare får 15–20 miljoner bara för att dyka upp på en tävling. Pengar som hade rullat runt hela damernas Europatour. Det är bara löjligt. Så till slut bestämde jag mig. Jag startar en tävling, säger Reine Patriksson.

Och så gjorde Skaftö Open entré på SGT säsongen 2018.

– Då blev det så i min skalle att jag ska fan visa dem. 100 000 kronor i prispengar är Swedish Golf Tours minimum för att ha en tävling. Varför? Det finns ingen rim och reson i det. Vi har många medlemmar som är företagare. Jag fick in 400 000 på en kvart. Hur lätt som helst. 300 000 gick till prispengar. Jag hade en tanke då att inom tre år ska vi vara en Letas-tävling. Men vi körde direkt.

De 400 000 kronorna från förra året växte till en miljon i år.

– Det räcker för att snurra det här. De flesta Letas-tävlingar ­skulle jag tippa har en budget på runt en halv. Det finns inga som bygger läktare. Vem har en bigscreen för 80 000? Men det har herrarna på Europatouren och vi måste visa att vi kan göra det för damerna ­också. Jag är övertygad om att det kommer en Europatourtävling för ­damer till Sverige och då måste den vara exakt som herrarnas, ­annars kan vi skita i det, säger Reine Patriksson

RUNT 30 bohuslänska företag är med och sponsrar. Många av före­tagarna är också med i klubben.
– Vi gick även ut med ett medlemsmejl och sa att vi ville ha pengar. “Skänk en tusenlapp”. Då fick vi in 225 000 av medlemmarna, säger Patriksson.

Sex, sju av sponsorerna har själva frågat om de får vara med. Bilsponsorn är en av dem. Förslaget om en hole-in-one-bil var deras eget.

– De har skrivit treårskontrakt. Vi har sex bilar som vi använder som courtesy cars och shuttlebilar. Vi har några bilar runt omkring på banan, en hyrbil och lite annat. Det där är en fruktansvärt bra grej för oss.

Vad ger ni sponsorerna?
– De får vara med i pro am-tävlingen, that’s it. Vi kan inte hålla på och bjuda på en massa saker. Vill de hänga en skylt någonstans så gör dem det, vill de ställa sina traktorer här på parkeringen så är det bara trevligt. Ska man sponsra så ska man sponsra. Då ska man inte ha en trerätters middag och så är pengarna helt plötsligt slut. Alla gör det här med hjärtat.

NÄR Frida Kinhult, Linda Wessberg och amerikanskan Beth Allen slår ut på ettan är ett 40-tal åskådare på plats. De kommer att följa med runt banan. Här finns inga rep, de flesta går på fairway, ibland både framför och bakom spelarna. Några har tagit med sig ­hunden. Det applåderas, pratas, suckas och ropas “bra slag” när Frida ­Kinhult limmar upp ett inspel.

Hon är tjejen alla känner, eller känner till, och den som alla på ön vill komma och titta på, uppväxt som hon är i ett hus bredvid 17:e green. Så blir det också en kram här och där mellan slagen.

Efter några hål blir det ett kort stopp hos 77-årige Tore Malm, medlem i klubben och en av tävlingens runt 90 frivilliga funktionärer. Han knackar in spelarnas scorer på sin “padda” och skickar vidare så att leaderboarden kan uppdateras.

Tore har just börjat sitt eftermiddagspass och ska sitta här tills den sista bollen passerat.

– Det är kul att hjälpa till. Det här är viktigt för klubben och ett engagemang för damerna, att få upp dem lite grann. I morgon är jag parkeringsvakt och då ska jag vara på plats 07.15, skrattar han.

EN ANNAN sak som spär på gemytligheten är att 87 av spelarna bor gratis hemma hos någon klubb­medlem.
– De som bor längst bort har sju minuter med bil till banan. Vi ­hämtar dem på Landvetter, kör dem till boendet och sedan kör vi varje dag fram och tillbaka med shuttle­bilarna. Vart de än ska. Ska de äta i Grundsund på kvällen så hämtar vi dem. På så vis så slipper de betala hyr­bil och boende. Det är många tusenlappar, säger Reine Patriksson.

Fem spelare inackorderas på övervåningen i klubb­huset, där det finns några rum.

– Där bor några av de spelare vi bjudit in; Beth Allen och Felicity Johnson till exempel. Vi betalar flyg, hotell och mat för att få hit dem. Marianne Skarpnord är en annan. Men hon bor på mitt hotell nere i Fiskebäckskil. Det gör Esther också. Ska vi få hit lite högre rankade ­Europatourspelare så måste vi göra lite sådant.

ESTHER är tyskan Esther Henseleit – som hade +7,1 i handicap som amatör. Hon är jämngammal med Frida Kinhult och har rivstartat sitt första år som proffs. Henseleit är trea på årets LET-ranking efter sju topp tio-placeringar på nio tävlingar.

– Reine messade mig, det lät fantastiskt och jag trivs i Sverige så jag bestämde mig för att komma. Jag tycker verkligen om landskapet här. Närheten till havet, de stora klipporna. Jag gillar även banan som är i fantastiskt skick, säger hon.

Esther Henseleit tycker att Sverige nog borde ha en LET-tävling.
– Det är så många svenskar som spelar professionellt och på damernas Europatour. Men det här är också trevligt, många vill vara med här. Ett bra tecken för svensk golf, säger hon.

Några dagar senare ska det visa sig att Esther Hense­leits goda form håller i sig. Hon kommer sannolikt aldrig att glömma var hon tog sin första seger som proffs.

MAN SKULLE kunna tro att nästa mål för Skaftö Open är just LET. Men det finns det inga planer på.

– Vi vill ha den här tävlingen i 20 år till, men vi vill inte gå ett steg högre. Målet är att vi ska dubbla vår omsättning inom två år. Då ska vi upp till den högsta nivån i prispengar och vi ska satsa på banan. Om fem år kommer de här tjejerna att slå minst 20 meter längre i snitt. Då behöver vi bygga backtees på vissa hål, som vi bara använder för tävlingen, och sedan ska vi förfina banan hela tiden. För kan vi inte ha den längsta banan i Europa så kan vi ha den finaste, säger Reine Patriksson.

I hans värld är inget omöjligt och det kan svensk damgolf vara tacksam för.

---

Text: Bo Steffensen • 2019-08-07
Tournytt • Skaftö GK • Svenska golfbanor • Swedish Golf Tour • Tournytt